Martin Engberg, född 1974, är en svensk författare och före detta redaktör för tidskriften Ord&Bild. Engberg är ursprungligen från Arboga, men bor i Göteborg. Åren 2002–2004 studerade han litterär gestaltning vid Göteborgs universitet.[1] Engberg grundade 2005 litteraturtidskriften jmm tillsammans med Mats Kolmisoppi och Øystein Mentzoni. 2006 debuterade han som författare med novellsamlingen Tecknen runt huset, den följdes 2010 av romanen Stjärnpalatset. I januari 2013 utkom romanen "Ta skada".

Harald Mattias Hagberg, född 21 juni 1975 i Göteborg,[1] är en svensk journalist, debattör och författare. Han skriver från en vänsterliberal utgångspunkt om bland annat sociala problem, miljöfrågor och filosofi.[2]

2006 kom Mattias Hagbergs debutbok, reportageboken Släpp fångarna loss – ett reportage om brott, straff och trygghet. Två år senare publicerade han Skräp, en bok som såg med kritiska ögon på vår konsumtionskultur.

Sedan slutet av 00-talet har Hagberg framför allt intresserat sig för gränsen mellan normalt/onormalt, friskt/sjukt, människa/djur, kultur/natur, biologiskt/socialt,[3] ett intresse som bland annat resulterat i Herredjuret och i skräckromanen Rekviem för en vanskapt. Den senare tar upp Sveriges behandling av samer och andra "annorlunda" under första halvan av 1800-talet.[3] Februari 2015 utgavs De användbara, som kretsar kring samma tema som de två föregående romanerna och är placerat i ett svenskt 1930-tal åren före andra världskrigets utbrott.

I sina böcker kombinerar Hagberg ofta idéromanens form med ett skräckberättande.[3]

 

Harald Mattias Hagberg, född 21 juni 1975 i Göteborg,[1] är en svensk journalist, debattör och författare. Han skriver från en vänsterliberal utgångspunkt om bland annat sociala problem, miljöfrågor och filosofi.[2]

2006 kom Mattias Hagbergs debutbok, reportageboken Släpp fångarna loss – ett reportage om brott, straff och trygghet. Två år senare publicerade han Skräp, en bok som såg med kritiska ögon på vår konsumtionskultur.

Sedan slutet av 00-talet har Hagberg framför allt intresserat sig för gränsen mellan normalt/onormalt, friskt/sjukt, människa/djur, kultur/natur, biologiskt/socialt,[3] ett intresse som bland annat resulterat i Herredjuret och i skräckromanen Rekviem för en vanskapt. Den senare tar upp Sveriges behandling av samer och andra "annorlunda" under första halvan av 1800-talet.[3] Februari 2015 utgavs De användbara, som kretsar kring samma tema som de två föregående romanerna och är placerat i ett svenskt 1930-tal åren före andra världskrigets utbrott.

I sina böcker kombinerar Hagberg ofta idéromanens form med ett skräckberättande.[3]